Våra kroppar är utrustade med ett mycket stort antal svettkörtlar. Svettkörtlarna ligger djupt nere i den så kallade läderhuden eller i underhuden och består av ett hoprullat långt rör som mynnar ut på hudytan och där tömmer ut svetten.
De ekkrina svettkörtlarna är de som är viktigast för kroppens temperaturreglering, då de hjälper oss att effektivt eliminera överskottsvärme. Totalt finns flera miljoner ekkrina svettkörtlar utspridda över kroppen, men allra tätast sitter de i handflator och fotsulor. Just där hjälper de oss att få ett extra bra grepp, genom ökad friktion. Medan kroppens svettkörtlar främst styrs av hypotalamus, kroppens termostat som reglerar kroppsvärmen, styrs körtlarna i handflator och fotsulor främst av vårt sympatiska nervsystem. Detta nervsystem kallas också fight and flight, och reglerar stress. Svett från ekkrina svettkörtlarna består främst av vatten, men innehåller även spår av salter, ammoniak, mjölksyra och urinämne.
De apokrina svettkörtlarna finns framför allt i våra armhålor, ljumskar och underliv. Till skillnad från handsvett tenderar denna svett att resultera i den typiska och oönskade svettlukten. Detta beror på att svett från apokrina svettkörtlar bland annat innehåller äggviteämnen och när dessa ämnen bryts ner av bakterier på huden uppstår starkt doftande ämnen – svettlukt.
Dessutom finns det en hybridform av de ekkrina och de apokrina svettkörtlarna som kallas apoeekkrina körtlar. Precis som de ekkrina svettkörtlarna producerar dessa rikligt med svett bestående av vatten och koksalt.
Att könshormoner stimulerar både de apokrina och apoeekrina svettkörtlarna är förklaringen till att problem med besvärande armsvett ofta debuterar i tonåren.
