Att svettas är ett av kroppens sätt att hålla rätt kroppstemperatur. Man svettas t.ex. när det är varmt ute, när man äter stark mat, anstränger sig fysiskt eller när man är stressad eller orolig. Kroppen kyls helt enkelt ner genom svettning. Dessutom bidrar svett i handflator och på fotsulor till att vi ska få bra grepp.
Svetten produceras i svettkörtlar, som vi har flera miljoner av. Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden eller i underhuden och består av ett långt rör som har rullats ihop till ett nystan. Rören mynnar på hudytan där svetten töms ut.
Det finns olika typer av körtlar. Svetten från så kallade ekkrina svettkörtlar består nästa enbart av vatten, med lite salter och mineraler. Ekkrina svettkörtlar finns över hela kroppen och styrs i huvudsak av vår ”termostat” som kallas hypothalamus och reglerar kroppsvärmen. De aktiveras alltså primärt av värme och fysisk aktivitet. Svettkörtlarna i handflator och fotsulor, som ska bidra till förbättrat grepp, styrs däremot i huvudsak av det så kallade sympatiska nervsystemet som reglerar stress, också kallat ”fight and flight”.
Apokrina svettkörtlar finns främst i armhålor och ljumskpartiet och dessa aktiveras också av känslor som stress och ångest. Svetten är i detta fall mer oljig och energirik, innehållande såväl salter som fett och protein.
Varje dag svettas en vuxen person ut mellan 1 deciliter till 8 liter vatten, så den individuella variationen är stor. Vanligast är dock troligen mellan 2 och 5 dl vid normal aktivitetsnivå och temperatur. Svetten saknar nästan helt lukt, men när små organismer (mikrober) som lever naturligt på vår hud bryter ner svetten bildas nedbrytningsprodukter som avger den karaktäristiska svettlukten. Den mer energirika svetten från de apokrina svettkörtlarna uppskattas extra mycket av bakterierna på huden och ger därmed upphov till mer nedbrytningsprodukter och mer lukt.
